Ny moderniserad konsumentköplag
Den 1 maj i år trädde en ny konsumentköplag (2022:260) i kraft. Den innehåller vissa anpassade regler för olika produkttyper – analoga och digitala – samt ett förstärkt konsumentskydd vad gäller exempelvis fel och reklamation. Här sammanfattas några av de viktigaste ändringarna.
I korthet:
- Lagen tillämpas även på digitala produkter
- Digitala delar till en vara ingår i köpet av varan
- Fel som visar sig inom två år från köpet ska som utgångspunkt anses ha funnits redan vid köpet
- Högre krav på näringsidkare att lämna information till konsumenten om produkten
- Konsumenten får i vissa fall vända sig direkt till en tillverkare
Tillämpningsområde
Till skillnad från den tidigare konsumentköplagen, som till sin ordalydelse endast var tillämplig på lösa saker, tillämpas den nya lagen även digitalt innehåll (framställd data i digital form t.ex. appar, e-böcker, musikfiler) och digitala tjänster (skapa, bearbeta, lagra eller få tillgång till uppgifter t.ex. sociala medier, onlinespel eller ordbehandlingsprogram). Lagen är inte bara tillämplig då konsumenten betalar för det digitala innehållet eller den digitala tjänsten utan även då konsumenten i utbyte tillhandahåller sina personuppgifter. Om personuppgifter däremot behandlas av näringsidkaren endast för att uppfylla rättsliga krav (compliance GDPR) eller för att tillhandahålla produkten i sig gäller inte lagen. Vissa sk. Open Source program där behandling av personuppgifter endast görs för att förbättra programvaran är uttryckligen undantagna från lagens tillämpningsområde.
Det fastställs att digitalt innehåll som tillhandahålls tillsammans med köp av en vara ingår i köpet av varan. Detta innebär t.ex. att mjukvara tillhörande en IoT-produkt (Internet of Things) ingår i varuköpet även om mjukvaran tillhandhålls av någon annan.
Felbegreppet har skrivits om
Fel i vara beskrivs numera som att varan avviker från antingen subjektiva eller objektiva krav på varan. Subjektiva krav är sådana krav som parterna särskilt har avtalat om vad gäller exempelvis kvalitet, funktionalitet och kompabilitet eller annat vad gäller varans ändamål som konsumenten har informerat säljaren om. Objektiva krav är sådana krav som man i allmänhet ska kunna förvänta sig av varor av samma slag eller som säljaren lämnat vid marknadsföringen av produkten. Det är därmed viktigt att som säljare, för att undgå felansvar, upplysa konsumenten om sådana förhållanden som rör varans egenskaper eller användning som skulle kunna av betydelse för konsumenten. I stort sett görs samma bedömning i fråga om fel föreligger både på varor och på digitalt innehåll och digitala tjänster. Vid fel i en digital tjänst eller digitalt innehåll som tillhandahålls kontinuerligt under en period, är produkten felaktig om det inte också tillhandahålls nödvändiga uppdateringar.
Regler kring fel i vara och reklamation
Likt tidigare ansvarar en näringsidkare endast för fel i varan som funnits ursprungligen (vid avlämnandet) men som visar sig inom tre år. Detta gäller även begagnade varor1 Vad gäller begagnade varor bör säljaren således upplysa om eventuella avvikelser i varan jämfört med en ny vara. Säljaren ansvarar då givetvis inte för avvikelsen. En konsument har således förlorat rätten att reklamera fel i varan när tre år har förflutit (undantag för vissa extrema situationer då näringsidkaren varit grovt vårdslös eller handlat i strid mot tro och heder). Detta förstås under förutsättning att näringsidkaren inte har åtagit sig ett sådant ansvar under en längre period genom garantiåtagande. För en vara med digitala delar (t.ex. en gps) svarar näringsidkaren för innehållet och för uppdateringar under den tid som är längst av tre år och avtalstiden.
Tidigare utgick man ifrån att det förelåg ett fel redan vid inköpstillfället om felet visar sig inom sex månader under förutsättning att näringsidkaren inte kan bevisa att varan var felfri vid detta tillfälle (s.k. omvänd bevisbörda). Denna tidsfrist har nu förlängts till två år. Förutom förstärkt konsumentskydd anges som ett av skälen vara god påverkan på miljön då det förhoppningsvis ska ge incitament att producera och sälja mer hållbara varor. För vissa typer av varor, t.ex. färska varor, har den förlängda perioden dock ingen betydelse. Det säger sig självt att en konsument inte med stöd av nya regeln kan reklamera fel i exempelvis frukt som ruttnat någon längre tid efter köpet. Felet ska fortfarande anses ha funnits redan då den avlämnas.
Vid köp av djur anses fel föreligga vid avlämnandet om felet visar sig inom sex månader från köpet, d.v.s. inte två år som numera är huvudregeln. Man får däremot avtala om annat om priset på djuret överstiger 1/10 av prisbasbeloppet (f.n. 4 830 kr). Om näringsidkaren uppmanat konsumenten att undersöka ett sådant dyrare djur före köpet, får konsumenten inte åberopa ett fel som borde ha upptäckts vid undersökningen.
Konsumenten ska precis som tidigare reklamera inom skälig tid från det att felet upptäckts. Två månader från det att felet upptäcktes anses alltid vara i rätt tid. Vad som är nytt i lagen är att konsumenten får reklamera fel så sent som två månader efter utgången av treåriga ansvarsperioden eller den längre avtalsperiod som parterna kommit överens om.
Konsumenten får genom den nya lagen vända sig direkt till en tillverkare som lämnat garantiutfästelse beträffande varan även om det inte anses finnas ett avtalsförhållande mellan konsumenten och tillverkaren.
Felbegreppet Särskilt gällande digitalt innehåll och digitala tjänster
Säljaren ansvarar för fel under tre år efter tillhandahållandet av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten. Om produkten istället tillhandahålls konsumenten kontinuerligt under en viss period ska säljaren svara för programvarans funktionalitet och uppdateringar endast under avtalsperioden som man kommit överens om. Produkten är felaktig även om felet beror på bristande integrering med konsumentens hårdvara, programvara eller nätanslutning och installation utförts av säljaren. Samma gäller om installationen gjorts av någon annan i säljarens ställe eller av konsumenten själv enligt säljarens anvisningar.
Säljaren får endast ändra ett digitalt innehåll eller en digital tjänst om det följer av avtalet, det sker utan kostnad för konsumenten och om konsumenten har lämnats viss information. Underlåter säljaren det riskerar säljaren felansvar.
Påföljder
Det görs nu mer tydligt än tidigare att konsumenten i första hand får välja mellan avhjälpande och omleverans vid fel på varor, vilket näringsidkaren som utgångspunkt måste godta. Vid fel i digitala delar eller digitalt innehåll får säljaren istället som utgångspunkt välja mellan påföljderna omleverans och avhjälpande. Säljaren ska vidare stå för kostnad som kan uppkomma vid borttagande och installation vid avhjälpande eller omleverans.
Om avhjälpande eller omleverans inte kan ske inom skälig tid eller om det medför oskäliga kostnader för säljaren kan prisavdrag eller hävning istället aktualiseras som påföljder vid fel.
Hävning vid köp av digitalt innehåll och digitala tjänster
Lagen reglerar särskilt verkan av hävning vid tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster. Om konsumenten är i betalningsdröjsmål är inte heller säljaren skyldig att tillhandahålla produkten. Säljaren får välja mellan att kräva betalning eller häva avtalet i dessa situationer. Om produkten tillhandahålls kontinuerligt under en period och avtalet hävs ska säljaren återbetala belopp som mottagits i förskott och som motsvarar den period då produkten inte kunnat användas eller inte varit i felfritt skick. Återbetalning ska ske inom 14 dagar. Innehåll som konsumenten skapat vid användningen av en digital tjänst (ej personuppgifter) får som utgångspunkt inte användas av säljaren efter hävningen.
Nya lagen är tillämplig på köp som gjorts efter den 1 maj 2022. För köp som gjorts tidigare än så gäller den gamla lagen.
1Vad gäller begagnade varor bör säljaren således upplysa om eventuella avvikelser i varan jämfört med en ny vara. Säljaren ansvarar då givetvis inte för avvikelsen
