Majblomman håller drömmar vid liv
I över hundra år har Majblomman gjort tillvaron ljusare för utsatta barn. Verksamheten har förändrats genom åren, men målet har alltid varit detsamma – att alla barn ska få drömma stort.
Det började 1907, då Beda Hallberg började samla in pengar till tuberkulossjuka barn. Hennes enkla, men geniala, idé var att ge en pappersblomma som kvitto till alla som skänkte pengar. Majblomman var född och har sedan dess varit en symbol för socialt engagemang.
– I mitten av 1900-talet var tuberkulos så gott som utrotat, men Majblomman fortsatte att samla in pengar, bland annat till barn med funktionsvariationer, allvarliga sjukdomar och svåra allergier. Med tiden startades intresseorganisationer för de flesta av dessa grupper och sedan tjugo år tillbaka arbetar Majblomman för att hjälpa barn som lever i familjer med utsatt ekonomi, säger Tove Lindahl Greve, generalsekreterare på Majblomman.
Idag är Majblomman den enda ideella organisationen i Sverige som har barnfattigdom som huvudfråga. Organisationen delar ut ekonomiskt stöd till enskilda barn, men arbetar även med opinionsbildning kring frågor som rör barnfattigdom.
– Majblommans verksamhet har anpassats efter samhällets behov, men har alltid jobbat för alla barns lika rätt att drömma stort och tro på sig själva. Som samhället ser ut idag, har tyvärr inte alla barn möjlighet att göra det.
Blomman formges sedan några år tillbaka av barn som själva skickar in sina förslag. En barnjury utser därefter vinnaren. Årets majblomma är vit med gröna blad och påminner om en vitsippa.
– Många ser majblomman som ett vårtecken och i år är den ett vårtecken i dubbel bemärkelse. Vitsippan kan se ut som en skir blomma, men när man ser en hel sluttning täckt av vita blommor känner man vårens kraft väldigt starkt. Lite så är det med majblomman också. En liten blomma kan inte göra så stor skillnad, men när tusentals barn deltar i insamlingen och stöttar vår verksamhet, så utgör det en enorm och hoppfull kraft.
Enligt Rädda Barnens rapport om Barnfattigdom från 2018 lever 186 000 barn i Sverige i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga såsom hyra, barnomsorg, hemelektronik och/eller har försörjningsstöd. Förra årets försäljning av majblommor gav 66 miljoner kronor – pengar som går till kläder, skor och fritidsaktiviteter till barn som annars inte hade haft möjlighet att få dessa saker.
– Forskning visar att barn som växer upp i en utsatt ekonomi mer sällan känner att samhället tror på dem. Dessutom drabbas dessa barn av ett direkt utanförskap i skolan när de till exempel inte kan ta med sig matsäck på utflykten. Vi ser även att barnen skyddar sina föräldrar. Istället för att oroa föräldern genom att berätta om ett kalas som kräver en present, så hittar barnet på en ursäkt för att inte vara med. Barnen utvecklar tidigt strategier för att förhålla sig till förutsättningarna. De lägger energi på att ta ansvar för situationen, istället för på skolarbete eller på att bara vara barn.
Att växa upp i en utsatt ekonomi får därmed, enligt Tove Lindahl Greve, konsekvenser både för det enskilda barnet och för samhället i stort. I UNICEF:s mätningar av ekonomisk jämlikhet bland barn i välfärdsstater har Sverige tappat många platser de senaste åren – från plats fem 2010 till plats sexton år 2015.
– Det är kortsiktigt och oansvarigt av ett land att låta den här utvecklingen ske. Tänk hur mycket potential vi förlorar genom att inte skapa samma förutsättningar för alla barn! I Majblommans opinionsarbete vill vi lyfta fram att det inte bara handlar om att ett barn ska få en cykel, utan om att vi ska leva i ett samhälle som ger alla barn det som de har rätt till.
Att värna om barns rättigheter är en viktig del av Majblommans verksamhet, inte minst när det gäller barns personliga integritet. Den nya dataskyddsförordningen GDPR, som trädde i kraft förra året, innebär ett extra stort ansvar när det handlar om barn.
– Barn är mer skyddsvärda än något annat och vi behöver därför reflektera noga över personuppgifter och andra känsliga uppgifter som kommer fram i samband med att de söker medel från Majblomman. För att värna om barns rättigheter funderar vi även mycket kring hur barn presenteras i olika typer av material som vi tar fram.
Innan GDPR trädde i kraft genomförde Majblomman en översyn av organisationens alla delar för att identifiera var i verksamheten personuppgifter förekommer och hur de ska hanteras. Arbetet resulterade bland annat i en integritetspolicy, nya formuleringar i blanketter och rutiner för hur material ska hanteras.
– Arbetet har varit lärorikt för oss alla och vi har lärt oss att ”tänka GDPR”. Det har ökat vår förståelse för vad personuppgifter är och vad det faktiskt innebär att hantera dem.
På bilden syns Tove Lindahl Greve, generalsekreterare på Majblomman. Den alla första majblomman var blå och under många år var var majblomman blå vart femte år, som en hyllning till den första blomman.
Vill ni ha hjälp med ert GDPR-arbete? Varmt välkommen att kontakta oss!