Under mitten av 1990-talet räknades Gårdsten som ett av Sveriges mest nedgångna bostadsområden. Stadsdelen i nordöstra Göteborg präglades av arbetslöshet, brottslighet och dåliga skolresultat. Husen var i så dåligt skick att det regnade in på de översta våningarna. Miljonprogrammet som skulle ge bostäder åt alla hade förvandlats till hundratals tomma lägenheter. I 90-talets Gårdsten var det brist på både hyresgäster och framtidshopp.

Utgångsläget var med andra ord tufft när Gårdstensbostäder 1997 köpte alla fastigheter i området av de dåvarande ägarna Poseidon och Bostadsbolaget. Idén var att arbeta med stadsdelen som helhet, målet att skapa ett boende som var socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. En naturlig målsättning för moderna företag idag, men långt ifrån lika självklar för tjugo år sedan.

– Vi möttes av stor misstro när vi började, men vi var övertygade om att vi skulle lyckas på sikt, säger Michael Pirosanto, vd på Gårdstensbostäder.

Det nya Gårdsten skulle formas av hyresgästerna. En platt organisation där alla hade chans att påverka. Redan från start utgjorde de boende en majoritet i bolagets styrelse. Utöver det rekryterades huschefer som fick ansvar för olika områden.

En av de viktigaste uppgifterna var att minska brottsligheten. Mottot blev nolltolerans mot kriminellt beteende. Allt olagligt polisanmäldes, även småsaker. Samtidigt pågick ett aktivt arbete för att skapa gemenskap mellan grannarna. Filosofin var enkel – det är svårare att begå brott i ett område där du känner dina grannar. Ju fler som känner varandra, desto färre brott.

Det startades även en Trygghetsgrupp. När andra gick hem, gick Trygghetsgruppen ut. Kvällar och helger 365 dagar om året. Idag talar siffrorna sitt tydliga språk. Närvaro skapar trygghet och minskar antalet brott. 1997 anmäldes 180 brott per 1 000 invånare i Gårdsten. Två decennier senare har antalet sjunkit till 80.

– De första åren förändrades inte brottsstatistiken överhuvudtaget. Själva möttes vi ofta av krossade glasrutor när vi kom till kontoret på morgonen. De var först efter fem år som vi verkligen kunde se att brotten minskade. Det är en lång tid när man arbetar med något varje dag. Men det visar att det tar tid att skapa en plats där folk trivs och vill stanna kvar. Att förändra människors liv är inget som görs över en natt, säger Michael Pirosanto.

Sedan slutet av 1990-talet har antalet företag i Gårdsten ökat från åtta till runt femtio. När matvaruaffären övervägde att lämna området, gick bostadsbolaget in och tog över butiken under några år. Efter önskemål från hyresgästerna lyckades Gårdstensbostäder även ordna en bankomat i området och en direktbuss in till Göteborgs centrum.

– Den enkla, men geniala lösningen har varit att fråga vad de boende saknar och sedan försöka ge dem det, säger Michael Pirosanto.

Färg- och tapetbutiken Colorama är ett av nytillskotten i området. Här arbetar Terzah Kader som är uppvuxen i Gårdsten.

– Gårdsten är fantastiskt. Här bor folk från hela världen med olika kulturer och religioner, men jag upplever att människor är väldigt respektfulla mot varandra. Man får definitivt färre fördomar av att bo här, säger Terzah Kader.

Att det finns en sällsynt tolerans mellan grannarna håller Roland Smith med om. Han är pensionär sedan tjugo år tillbaka och har bott i samma lägenhet i Gårdsten sedan 1972. Från sin bostad på sjunde våningen har han utsikt över de gröna kullarna runt Surtesjön.

– Närheten till naturen är det bästa med att bo här, men när jag flyttade hit var det ett fallfärdigt område. Lägenheter stod tomma, överallt gapade svarta fönsterrutor. Många var arbetslösa och det pågick mycket skumma saker. På kvällarna kunde det kännas riktigt ruskigt, säger Roland Smith.

De senaste tolv åren har han suttit i Gårdstensbostäders styrelse. Efter att ha bott i området i över 40 år har han koll på det mesta.

– Den sociala biten har varit helt avgörande för Gårdstens utveckling. De olika projekten har skapat en gemenskap som har fört med sig många positiva saker, säger Roland Smith.

Under årens lopp har bolaget finansierat segling, fotboll och andra aktiviteter för barn och unga. De boende erbjuds gratis träning med en hälsocoach och sedan en tid tillbaka pågår ett samarbete med stiftelsen Läxhjälpen. Bolaget har förmedlat sommarjobb till hundratals ungdomar och grundat Gårdstensbyrån som skapar arbetstillfällen för hyresgäster, bland annat genom utbildningar och företagsnätverk. Dessutom tas social hänsyn vid upphandling av entreprenader, vilket innebär att anbudslämnarna förbinder sig att anställa arbetslösa Gårdstensbor.

Att skapa nya arbetstillfällen har varit en viktig del i det som har kommit att kallas Gårdstensmodellen. Lägre arbetslöshet har i sig minskat brottsligheten. En annan viktig del har varit att skapa ett ekologiskt hållbart boende. Varmvattnet värms av solfångare, vind och sol ger el och tvättmaskinerna drivs av fjärrvärme. Genom att installera enskilda mätare för vatten, el och värme har energiförbrukningen gått ner. Mätaren reglerar också hyran – ju mindre du använder, desto lägre hyra. Ett initiativ som, så många andra, har kommit från de boende.

Nyckeln till bostadsbolagets prisbelönta framgång har varit att låta hyresgästerna själva bestämma över sitt område. Ett brinnande engagemang inom organisationen har också varit avgörande. Det har krävts både mod och eldsjälar för att skapa det Gårdsten som har kallats miljonprogrammets nya ansikte. Gårdstensbostäder har med sitt hållbarhetstänk och sina kontroversiella lösningar gått mot strömmen, men lagom till tjugoårsjubileet går det att konstatera att modellen fungerar. Genom att tänja på gränserna för vad ett bostadsbolag kan göra, har Gårdstensbostäder lyckats skapa ett attraktivt bostadsområde, men även engagemang och framtidstro. Brottsligheten har mer än halverats och 1 000 tomma lägenheter har ersatts med 1 000 sökande till varje lägenhet.

Nu går Gårdstensmodellen på export utanför Sveriges gränser där den används som förebild för förändringsarbete i problemtunga områden. Men framgångssagan är inte slut än. Under soldiset på Gårdstensberget fortsätter stadsdelen att växa. Sedan några år tillbaka står bostadsbolagen i kö för att få bygga i området. Lägenheter, radhus, villor och snart även ett generationsboende. Amela Turulja arbetar på Peab, som bygger lägenheter på Kryddhyllan. Hon är uppvuxen i Gårdsten och har gångavstånd mellan jobbet och bostaden.

– Jag är praktiskt taget född i en av lägenheterna här. Min familj och mina vänner bor här. Det är lugnt och tryggt och jag har fått många fina chanser här. Jag började sommarjobba på Gårdstensbostäder och där lärde jag mig hur viktigt det är att tro på sig själv. En lärare på skolan i Gårdsten har också betytt mycket för mig. Han fattade hur det var att växa upp i en förort och det är minst lika viktigt som att kunna lära någon ett ämne. Gårdsten är bra på det sättet, det finns många fina förebilder och alla får samma möjligheter, säger Amela Turulja.

Hon har själv funderat på att bli lärare, men för tillfället trivs hon utmärkt på sitt jobb.

– Jag är otroligt stolt över att få vara med och bygga bostäder i Gårdsten. Det känns fantastiskt att bidra till mitt eget område och jag kan inte tänka mig att flytta härifrån. Vi är en stor, liten familj här ute.

På bilden syns Amela Turulja.

Kontakta oss om du vill veta mer om Front Advokaters samarbete med Gårdstensbostäder.