EU-domstolen underkänner svensk rättspraxis avseende artskydd

EU-domstolen har den 4 mars 2021 meddelat dom i det uppmärksammade målet ”Skydda skogen” avseende begäran om förhandsavgörande från Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt i fråga om den svenska tolkningen av EU:s artskyddsbestämmelser. EU-domstolen klargör bl.a. att förbuden mot påverkan på arter i art- och habitatdirektivet avser varje individ av en art och att svensk praxis, som innebär att artskyddet i art- och habitatdirektivet endast gäller arter som är hotade eller vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt, inte är förenlig med art- och habitatdirektivet.

En skogsägare i västsvenska Härryda ville slutavverka skog (skogsbeståndet avverkas helt). Med anledning av anmälan om slutavverkning hade Skogsstyrelsen givit specifik vägledning rörande försiktighetsmått och ansåg att åtgärderna i avverkningsanmälan inte stred mot något av förbuden i artskyddsförordningen, under förutsättning att vägledningen följdes. Länsstyrelsen beslutade att inte vidta några tillsynsåtgärder till följd av avverkningsanmälan. Naturskyddsföreningen i Härryda och föreningen Skydda Skogen överklagade Länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. Miljöorganisationerna ville stoppa avverkningsplanerna eftersom avverkningen skulle skada livsmiljön för bland annat åkergroda.

Mark- och miljödomstolen begärde ett s.k. förhandsavgörande från EU-domstolen för att få klarhet i tolkningen av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet i förhållande till Skogsstyrelsens praxis i fråga om skogsbruksåtgärder, som innebär bl.a. att förbuden mot att döda/förstöra/skada/störa skyddade arter endast omfattar arter vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt. Skogsstyrelsens praxis ligger i linje med svensk rättspraxis som utvecklats genom åren, bl.a. ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen från 2016 (MÖD 2016:1), där domstolen uttalade att det för verksamheter, där syftet uppenbart är ett annat än att döda eller störa djurarter, är rimligt att det krävs en risk för påverkan på den skyddade artens bevarandestatus i området för att utlösa förbuden i 4 § artskyddsförordningen.

I nu aktuellt förhandsavgörande underkänner EU-domstolen svensk rättspraxis som innebär att artskyddet i art- och habitatdirektivet endast gäller arter som är hotade eller vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt. EU-domstolen anser att denna praxis strider mot art- och habitatdirektivet och att artskyddet även gäller arter som har uppnått en gynnsam bevarandestatus. Enligt EU-​domstolen upphör inte skyddet att gälla när arten har uppnått en gynnsam bevarandestatus – förbuden ska alltså gälla så fort en individ av en skyddad art enligt art- och habitatdirektivet påverkas av verksamheten – oavsett om den skyddade artens bevarandestatus är hotad eller gynnsam. EU-domstolen kommer också fram till att det strider mot fågeldirektivet med en praxis enligt vilken förbuden endast omfattar arter som är hotade. Samtidigt får vi bekräftat att Sverige har infört strängare regler avseende skydd av fåglar än vad fågeldirektivet kräver.

Målet ska nu återupptas hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt och det återstår att se vad EU-domstolens förhandsavgörande får för genomslag. Redan nu kan dock sägas att artskyddsfrågor kommer att få större betydelse i framtida miljöprövningar – inte bara avseende skogsbruk där tolkningsfrågorna aktualiserades, utan även för alla andra markbaserade verksamheter såsom bostadsbyggande, infrastruktur, vindkraft, vägbyggen, täktverksamhet och andra former av markexploatering där åtgärder riskerar att påverka individer eller populationer av fågel- eller djurarter.

Sveriges implementering av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet har tidigare fått utstå kritik och för närvarande pågår en översyn av den svenska artskyddsförordningen (M 2020:03). EU-domstolens förhandsavgörande lär få inverkan på utredningen och jag skulle inte bli förvånad om redovisningen av uppdraget, vilket ska ske senast den 14 maj 2021, skulle bli försenat med hänsyn till EU-domstolens uttalanden.

HAR DU FRÅGOR ELLER VILL VETA MER?

Kontakta oss gärna vid frågor kring tillämpning av artskyddsförordningen eller andra miljörättsliga frågor.